I morse åkte vi alla ner till skolan i tron om att Moa skulle till sin nya klass och hälsa på. Vi lämnade Lovis som vanligt och gick för att leverera Moa med tji fick vi! Jag hade kollat fel! Det är i morgon... Jaha, då var det bara för Moa att följa med igen. Hon fick hänga med när Lovis gick till skolsköterskan och tog sin vaccinsruta. Efteråt fick de saft och kex. De fick faktiskt titta en stund på TV i sköterskans vilorum medens vi väntade på ett Ok från sköterskan. Så det blev en bra morgon ändå, tyckte Moa.
Ja, vad ska man säga... Kan inte hålla reda på precis allt ALLTID! Det gäller bara att göra det så bra som möjligt ändå!
Annars är allt bra här. Jag känner att energin i kroppen börjar tryta en aning. Tror jag har något skit i kroppen som gör att jag blir mer inflammatorisk just nu. Det drar och värker i lederna och tröttheten slår en ständigt i bakhuvudet. I eftermiddag ska jag ner och träffa en kille på gymmet för första gången. Det är ingen date, men det låter ju nästan så :) Han ska gå igenom träningsmaskinerna med mig och lägga upp mitt program. Från min sjukgymnast fick jag ett recept på fysisk aktivitet som jag tänkte börja använda på gymmet. Det ska väl bli rätt kul men med denna slitna kropp och med min låga energi får jag nog ta till en rejäl kraftansträngning för att få till det. Kommer väl att bli tvungen att mingla runt bland muskelknuttar och fitnesspinglor... Undrar om jag sticker ut ;) Äh, det löser sig!
Jag blev helnöjd med dagens traderaskörd! En vackert blå Kockumskaffekanna och en liten spade med trähandtag. Det är det lilla som gör helheten!
I lördags samlades syskonskaran hemma hos mammi för att fira tidig morsdag och Svågern Patriks 45-årsdag. Vi ordnade överraskning åt Helen som fyllt 40 år och för Patrik. Till saken hör att i julas fick Patrik byta ut granen som han kom hem med för att Helen inte riktigt kom överens med den. Min mamma adopterade den och den har fortfarande inte lämnat hennes trädgård. Så vi knöt ihop säcken så att säga!
Vi gömde den i garaget och på vägen dit fick de svara på väldigt inövade frågor om julen förra året :)
Tada!!! Varsågoda! A real money-tree!
På kvällen kom vi in på hur det var förr och min och Helens gamla balklänning åkte fram. Cigaretthål, fläckar och ett rejält hål från en klack rakt genom fållen var vad som var kvar. Mina tjejer fick ta hem den och leka med. Tror ni de gillade den?
Lovis blev helt förälskad i underkjolen och vill ha den på skolavslutningen... Ähhh, nej säger mamma :) Men kreativ är hon!!!
Av naturliga skäl hinns inte bloggandet med som jag skulle vilja! Jag äter, lever och andas flytt just nu. Här är lite underbara bilder från mitt hem, eller vad jag ska kalla det... Bunker kanske?!
Det är inte helt lätt att få en fungerande vardag men vi gör så gott vi kan. Jag och Micke har blivit helt hooked på Tradera. Vi spenderar vår lediga tid med att buda hem vackra och användbara saker till nya huset! Det är så våldsamt kul! Efter lunch ska jag ner till Ica och hämta ut ett par traderavinster som kommit. Bilder kommer sen!
Idag har jag härligt sällskap av denna lilla pingla som är ledig från förskolan! Skönt att götta sig i solen!
Jag och Hugo passar på att götta oss medans de andra är iväg på sitt. Kaffet är upphällt och fåglarna sjunger för full hals!
Skönt att bara få vara en stund. I eftermiddag bär det av till banken för att skriva på lite papper, sen till Elon för att köpa nya tvättmaskin och torktumlare. Känns inte som att det räcker med en toppmatad lite rackare till fem personer!
Nu ska jag återgå till solen strålar och bara njuta!
Jag hinner inte med... Livet snurrar i rasande fart och jag försöker hålla näsan ovanför vattenytan. Jag vet ju att det bara är en period och att det lugnar ner sig efter att vi flyttat. Men just nu är det tufft...
Men det är inte bara packning och flytt som stressar. Att få ihop vardagen med tre barn, alla tider och passa och ovanpå det prestera på vågen också. Det blir lite mycket! Så nu drar jag i bromsen för att inte helt glida av banan. Jag kommer i fortsättningen väga mig en gång i månaden. Mitt fokus blir alldeles för mycket inställt på vikt och våg. Tillsist blir det inte sunt! På onsdag nästa vecka börjar jag träna på gym igen och kosten är nyttig och logisk. Måste ju orka och hinna med att njuta av denna underbart spännande tid som en flytt innebär. Livet är ju till för att levas inte genomlidas!
Imorgon ska jag på ett spännande möte! Vi får se var det leder i framtiden!
Jag fick ett attans trevligt mail från Annah igår! Jag vann tävlingen!!! Är nu stolt ägare till en Frozzypack!
Så himla kul att vinna något. Första gången faktiskt, i bloggsammanhang! Här ska kylas i sommar.
Vi är i full gång med att sortera och packa. Igår gick jag och Micke loss på förråd och carport. En hög till tippen, en hög som får äran att flytta med och en ge-bort-hög. Tjejerna röjde i lekstugan så nu är det rätt klart där ute. Fasen, vad skit man samlar på sig. Sån ågren av att se allt som man handlat under åren ( och då har vi sorterat och slängt någon gång efter vi flyttat in också). I det nya huset kommer bara saker som har ett syfte in. Inga kanske-kommer-till-användning-saker! Så det så!
Ev åker vi till husvagnen i em/kväll. Barnen längtar och vi vuxna skulle nog behöva lite återhämtning.
Nu har vi fått inflyttningsdatum! Det blir den 11 juni! Fatta...det är ju snart. Vi har en hel del vi ska fixa innan dess men med rätt planering (självutnämd expert) och lite flytt/ städhjäp kommer det att gå vägen! Det tar sin tid att städa 180 kvm och förråd...
Woooappp woooappp! Här ska planeras! Men ikväll blir det familjemys, det är ju trots allt fejkfredag!
Denna natten går förmodligen till historien! Det bev inte många minuters sömn... Jag brukar kunna hantera situationer med barnen bra men denna natt var det bara att ge upp. SUCK!
Återigen Lovis som inte kan sova, efter tre sovplatsflyttningar somnade hon tillslut i Mickes säng. Här var det då lagom för Moa att vaknade (01.45). Hon skulle kissa, byta täcke, kissa igen, inte kunna somna om och tillslut somna igen - i sin egen säng som tur var! Slutligen hade vi Hugo som vände och vred på sig, mycket och länge. När jag gav upp och gav honom välling lyckades han sova igen.
Stackars Micke försökte underlätta för mig men det är ju inte lätt när han ska upp kvart i sex igen...
Så idag är jag en äkta sengångare som inte gör många knop.
Jäsp...jag får väl passa på att vila nu när Hugo somnat i min famn!
Detta är min syster Heidi som spelat in en skånsk version av Robyn hit. Hon har använt riktiga instrument och andra saker att spela på, bl a en cykelklocka!!! Utfärdar en varning: den sätter sig på hjärnan så man nynnar på den hela dagen sen!
Det är så spännande att kolla statistiken på bloggen. Läsarantalet ökar! Weheeww! Det finns mycket kärlek i bloggvärlden och det är härligt att få ta del av den!
Just nu sover Hugo sitt förmiddagspass. Passar på att sitta här en liten stund. Gissa vad jag ska göra sen? Just precis...packa! Här är två som tycker det är vansinnigt kul att packa, eller iallafall att leka med lådorna.
Jag och Moa (som är ledig från förskolan på måndagar) åkte till Coop och handlade nu på morgonen. Imorgon är det dax för kompisgruppens avslutning. Alla härliga 6-åringar på förskolan tar bussen till simhallen i grannsamhället. Där blir det bad, bus och lunch. Moa fick själv välja vad hon ville ha i sin matsäck - runda mackor, risifrutti och runda kakor med choklad i! Det är ju inte varje dag hon är på utflykt så kakor en tisdag är helt ok!
Passade på att fixa bananlådor när vi ändå var i affären. De tog 2 kr styck för lådorna och pengarna gick till Barncancerfonden. En bra tanke! Mer sånt!
Nu ska jag se om jag kan locka Moa till att hjälpa sin gamla mor med packningen! Hepp!
Ahhh, var bara tvungen att snöra på mig dojjorna och gå i den fina kvällssolen. Med bra musik i lurarna går det mycket lättare och helt plötsligt hade jag gått en timme!
Kanske kan jag få läska Er med en sommarbild från nya trädgården:
Då kör vi en ny söndagslista - Fina Sojkas idé! Idag är jag tacksam för:
¤ att vi hittade och köpte vårt drömhus!
¤ mina barns goa kramar!
¤ att jag har så många nära och kära runt mig. Ni är bäst!
¤ att vi vågde förändra det liv vi inte var riktigt nöjda med!
Det känns väldigt bra att belysa det som är bra och tacksamt i livet. Vi är så vana att lägga fokus på det negativa och jobbiga så vi glömmer att njuta av de dagar som går, alltså Livet! Var rädda om er och kolla runt er vad ni kan vara tacksamma över just idag!
Men inte hinner jag njuta av den. I morse blev det frukost-film-mys med nya Hamilton. Kollade med ett halvt öga men Micke sa iallafall att den var bra!
Budade på och vann en vacker köksreda till vårt nya kök. En kryddhylla man sätter under överskåpen som man kan ha mjöl, socker och annat smått och gott i. Ingen bra bild från Tradera men så här ser den ut: Nu i eftermiddag har vi vridit och vänt på diverse antika föremål. Vi drog ner till second hand och rotade runt. Idag var det riktigt roligt och många fina saker fick följa med hem.
Sen kunde jag inte motstå denna midsommardröm. En långklänning i rött med vita prickar!
Ny blir det till att dyka i flyttlådorna igen! Vi ses, godingar!
Trodde nästan att vi skulle blåsa bort i morse. Moa hade avslutning med Mulle-gruppen och hela familjen gick tipsrunda, grillade korv och fikade. Vindpinade och trötta drog jag och Lovis till Ikea för att köpa flyttlådor. Fatta!!! Vi köpte FLYTTLÅDOR! Däri ska alla våra saker ligga inom en månad...
Nu har vi hunnit påböja packningen, planerat vitt och brett om var möbler ska stå och ätit en goda lördagsmiddag som min Hunny tillagat. Tröttheten kommer smygande men med ett leende på läpparna!
I natt ska jag drömma om detta:
Bilderna jag visar här är hämtade från mäklarens objektsbeskrivning. Längtar sååå tills jag får sätta tänderna i inredningsbiten!
Ett av vårt samhälles äldsta hus är i våra ägor! Så vackert och välbevarat med båleväggar, kamin, breda golvtiljor och ett underbart kök som renoverats i gammal stil.
Nu blir det till att njuta av detta med ett glas rött i soffan! Kan knappt fatta det...
Nu händer det saker! Inget är klart på något sätt men vi har fått MYCKET att tänk på. Hoppas på trevliga besked under dagen!
Det finns en chans till detta:
Det är spännande, nervöst, roligt, lite hemskt och stressigt! Det är verkligen upp och ner allting! Men jag tror att om det är meningen så kommer det att gå vår väg. Min fina pappi sitter nog däruppe bland molnen och har ett finger med i spelet!
Saknar dig ju, farsan! Du visste så mycket om sånt här... Nu har jag ingen och rådfråga. Vill bara kunna lyfta luren och ringa dig. Har du någon telefon i himlen?
Hur har ni det i dag? Har ni stuckit ut näsan och mött försommaren? Som tur är har jag inga pollenproblem i år(konstigt nog)!
Har precis lämnat dessa godingar:
Att göra min viktresa så synlig har sina fördelar. Skåpätning har nästan blivit obefintlig - jag måste ju visa resultat på bloggen! Hahaha, tänk att jag kan lura mig själv så lätt. Härligt när det funkar!
I morse fick jag hjälp att ta helkroppsbilder på mig i träningskläder. Jag tänkte ha dessa som före-bilder inte förebilder ;)
Efter att ha studerat dessa hrm...fantastiska bilder så är det bara att köra järnet! Ingen återvändo men ändå ingen panik. Målet är ju en stark kropp som mår så bra som möjligt under omständigheterna!
Nu tar jag Hugge i vagnen och gungar iväg på morgonpromenaden.
Bjuder på dessa fina roser som håller sig lika vackra sen valborg! Bra kvalisort!!!
Fick iallafall en halvtimmes sömn...hrm, kunde ju varat lite längre. Denna buskille var inte så sugen på att ge mammi lugn och ro idag!
Jag ringde en attans trevlig tjej som ska sälja sitt hus och bokade in en visning där på söndag. I morgon ska vi kolla på ett annat och på fredag en lägenhet. Sen är det nog dax att ta ett beslut. Så mycket att fundera på!
Idag fick jag ett besked som jag väntat på. Svaret var negativt och egentligen skulle jag nog känna mig deppad över det tycker man. Men jag känner bara lättnad! Då kan ju inte det alternativet varit rätt, eller hur?
Lovis är hos en kompis nu i eftermiddag och det är dax att hämta hem henne. Sen lagas det Chili con carne! Inte av sig självt då utan jag får nog snällt stå vid spisen :)
Gaaaahh! Inatt blev det inte många timmars sömn. Lillebror med sina tänder, Lovis som inte kommer till ro förrän långt ut på natten och Moas mardrömmar. Ovanpå detta ska vi hitta ett nytt hus. Usch, vilket gnällinlägg...
Antingen kan jag välja att se på situationen så här:
K: Känslovirrvarr A: Ansvar O: Oro S: Stress
Eller så byter jag perspektiv och ser det så här:
K: Kärlek A: Allt ordnar sig O: Oändliga möjligheter S: Spänning
Jag tror att jag väljer det sista förslaget. Det blir roligare så! Nu ska jag nana kudden så jag hinner ifatt mig själv igen.
Hahaha! Kolla, jag fick minus på vågen! Bara ett hg tänker kanske ni, men ni som äter kortison vet hur svårt det är! Självklart hade jag önskat mer men med tanke på att vi firade försäljningen litegrann igår så är jag nöjd!
Morgonen bjöd på en oväntad kaffegäst - min man! Han fick cykla hem från stationen igen eftersom mina nycklar låg i hans ficka. Så mysigt att dricka morgonkaffet ihop och mysa lite extra med barnen!
När jag lämnat tjejena nu på morgonen stoppade jag en sovande Hugo i vagnen och invigde mina nya gung-skor! En gympadojja med rund sula. My god, vilken skillnad! Det var ju riktigt jobbigt!
Nu ska jag fortsätta leta boende. Önska mig lycka till!
Nu är det första papperna på huset skrivna. Så imorgon kasserar vi in en slant utan att passera GÅ! Men den slanten är ju tänkt att plaseras i ett nytt boende så rika blir vi inte på kuppen, tyvärr ;)
Nu surrar tankarna för fullt i huvudet... tänk vad häftigt att för en gångs skull kunna välja var man vill bo! Men var vill man då bo? Vi har kollat på en del hus men det är väl ingen wow-feeling på något av dem. Mailade en mäklare nu ikväll med ett hus som skulle kunna vara ett Malin-hus. Måste nog ses in real life innan jag kan säga om det duger eller inte.
Vi har inte många veckor på oss att hitta ett boende, packa ner, flytta, packa upp och flyttstäda vårt stor hus. På fredags ska vi kolla på en femrumslägenhet i byn ifall vi inte hittar något annat. Så en plan finns iallafall. Men jag är helt övertygad om att det löser sig! Eller... :)
Ett lååångt inlägg om en massa funderingar! Någon som känner igen sig?!
Smaka på orden i överskriften... är det inte just detta som livet går ut på?! För mig är det nog så. Strävan att hela tiden förändra - både mig själv och min omgivning. Finns det något härligare än inredningsprogram? När slutresultatet jämförs med hur det såg ut tidigare. Detta gäller även alla make-overavsnitt. Tänk de som gått ner 60 kg och blir hunkar och pinglor med ny make-up och ny stil. Denna glädje som strålar ur deras ögon!!! My god! Jag blir rörd och lycklig ända in i själen!
Men varför denna fabläss för det nya? Vad är det som lockar mig? Varför är det gamla tråkigt? Ja, det kan jag ju fundera på. Jag vill hela tiden hitta den där balansen som gör att livet glider in i harmoni. Tillstådet där mitt hjärta är i fas med hjärnan och lyckan värmer i bröstet. En liten humla som brummar, som Ernst säger (ja, jag gillar honom! Gubbhunk!)
Men det måste ju vara en schablonbild av lyckan - att om allt hänger ihop infinner sig harmoni?! Om jag går ner i vikt blir jag lyckigare, om jag har ett lugnare arbete blir jag lyckligare, om jag har mer ledig tid med barnen blir jag lyckligare. Om jag nu tror på detta...varför ser jag inte till att fixa dessa saker? Jag motarbetar mig själv genom att inte följa riktlinjerna som lagts upp för mig. Jag har gått till dietist för att gå ner i vikt. Nu när jag blivit sjuk så måste jag bli lättare för att inte belasta lederna i onödan. Jag har fått matråd som jag ska följa. Det gick bra i två veckor - ungefär vid den tiden brukar jag ge upp mina dieter. Vad händer sen? Ja, jag börjar unna mig saker. Jag tar bara den, den och den. Sen förlorar jag mig i en karusell av självömkan, besvikelse, ilska och allt-eller-inget-tänket. Så är det varje gång!
Jag är så förbannat trött på mig själv när det gäller detta! Att jag aldrig ska kunna fixa detta? I grund och botten är jag så fruktansvärt lat och tycker att jag visst ska kunna göra som jag vill. Inte ska jag behöva begränsa mig?! Mina tankar älter runt i huvudet och ekar: Jag börjar på måndag, nästa vecka, efter jul, efter semestern. Men den stunden kommer ju aldrig. Jag kör bara "unna- mig"- racet innan. Handlar hem, bakar, njuter tills jag blir trött på det. Då kör jag igång med någon diet och det håller max två veckor. Sen börjar jag tycka allt är trist och hittar kryphål överallt. Ska bara ta denna, jag blev bjuden, ingen märker, det är ju så gott. Jag misstänker starkt att det rör sig om någon form av matfixering!
Om jag fortsätter att följa mina riktlinjer och inte gör några snedsteg - vad händer då? Vad är det jag befarar ska hända? Jag kan ju bara lyckas!!! Vill jag inte det? Jag vill helt enkelt inte ansvar för mig själv och för mina egna val. När jag läser texten jag skrivit ser jag ett mönster av att slippa undan. Inte behöva ta konsekvenser av mitt handlande. De är ju jätteskönt och enkelt. Därmed behöver jag inte stå tillsvars inför någon heller. Fasen, så är det ju...
En tung insikt...eftersom det medför att jag måste jobba hårt. Det krävs att jag håller mig skärpt och inte svävar ut. Jag har ju känt att om jag får "ledigt" från mina krav blir allt mycket roligare. Det är ju inga små krav som jag sätter upp. Kanske är det därför jag skapat dessa pauser där jag får göra som jag vill. Kompromiss heter lösningen. Hur ska jag uppfylla alla mina önskningar och krav och samtidigt känna att det är kul och att jag orkar med? Då får jag ta fram prioriteringskortet. Vad är viktigt för att nå mitt mål? Vad kan skalas bort? Vilka mål är egentligen realistiska? Här får jag nog börja bena upp...
Mål 1: Gå ner i vikt. Hur: Genom att leva sunt. Tänka efter före! Fallgropar: Tristess och stress. Göra så gott jag kan och inte köra "unna mig"-tänket.
Mål 2: Träna. Hur: Genom att gå till gymmet , 2-3 ggr i veckan. Promenera med barnvagnen. Lära mig springa (det ska gå!!!) Fallgropar: Stress, tidsbrist och lathet. Planera in och bara göra!!! Finns inga genvägar.
Mål 3: Acceptera min sjukdom. Hur: Inte planera upp mina dagar för mycket. Våga tacka nej när jag mår dåligt. Fallgropar: Stolthet och rädsla för att inte vara tillags. Jag har inte valt att bli sjuk. Jag måste stå upp för mig själv och säga ifrån. Andra vet inte hur jag känner.
Nu när jag formulerat målen är det dags att planera in dem i vardagen. Planera kan jag och är jäkligt duktig på det. Det är själva genomförandet som jag måste jobba med! Denna blogg ska jag använda som mitt bollplank, mitt andningshål och mitt vidvinkelseende.
I fredags packade jag och Moa bilen medans Micke jobbade och Lovis var i skolan. Vid 14 samlades åter familjen och vi styrde kosan till Norje Boke Camping. Vi har förmånen att låna svärisarna husvagn som de har på säsongplats där. Efter att förtältet kommit upp (Tack för hjälpen, Johan!) blev det en härlig myskväll i vagnen!
Lördagen startade vi med den obligatoriska fralle-frukosten! Därefter följde en ljuvlig morgonpromenad på 4 km. Tjejerna kickade på sina kickboardar och Hugge spanade från vagnen.
På eftermiddagen var det dax för nästa promenad. Tjejerna var sugna på att gå till lekpatsen och vi var inte svårövertalade. Det är så vackert nere vid vattnet!
Totalt blev det en mils vandrande under helgen. Det är jag störtnöjd med! Kosthållningen funkade också. Bra Malin!
Kolla in denna fina bild: Det är du och jag, farsan!!!
När vi är i husvagnen brukar vi slappa, sova middag, äta och dricka gott, njuta av solen och bara vara. Det är som balsam för själen att stanna upp vardagen en stund. Får vara tillsammans utan stress och måsten. Barnen leker och busar och när vi kom hem idag var det bara att slänga dem i duschen. Härligt smutsiga med tovor i håret!
Nu sitter jag här med potatis på kok och kyckling i ugnen. Jag känner en förväntan inför morgondagen. Vågar knappt tro att det kommer att ske. I morgon skriver vi nämligen säljpapperna på vårt hus! Innan dess ska vi på visning av ett annat hus. Får väl se vad magkänslan säger om det...
Sällan har jag njutit av en dag som denna. Jag har varit närvarande, här och nu med mina barn. Ingen stress eller tidspress utan bara njuta av livet. Det inträffar inte så ofta, inte så man märker det i alla fall :)
När vi kom in på sjukhuset möttes vi av tonerna från stråkinstrument. En tjejkvartett som satt och lirade i foajén! Så överraskande!
När vi hämtat skorna passade vi på att ta en glass i solen. Hugo fick sin älskade gröt.
Efter den soliga pausen drog vi till Skopunkten för att köpa dojjor till barnen. För det är så, kära läsare, att små barntassar växer gräsligt mycket under vintern! Det blev ett par svarta tygskor och ett par vita avslutningssandaler med klack till Lovis. Hennes första klackaskor! Minns ni när ni fick era första? Jag kände mig som en prinsessa! Lovis var så stolt när hon klapprade fram på sina nya skor!
Moa fick välja ett par som hon tyckte var fina. Gissa vilken färg det var på dem? Rosa såklart! Nöjdare unge fick man leta efter!
Klockan hade redan hunnit bli 17. Med tanke på att det tar 45 minuter hem och att falukorven i kylskåpet skulle tillagas så tog vi ett klokt beslut: kvällsmat på Max!
Hugo däckade precis lagom till att vi satt oss till bords.
Innan vi körde hem hann vi med att leka lite.
Denna dag lämnade ett stort leende på läpparna. Jag är så tacksam att jag får uppleva dessa äventyr med mina små godingar! Synd bara att pappan i huset behövde jobba!
Finns det något vackrare än en åldrad och sliten möbel? En sak som tillsammans med andra små söta föremål bildar ett underbart stilleben. Det är något som brummar i hjärtat då, som Ernst skulle sagt!
Denna gamla steg grävde min man fram ur garaget. Jag sågade till den och klädde den i lin, siden och päls (fusk). Älskar naturmaterial!
I det hus vi bor i nu har vi en vit bas av putsade väggar och bålevägg av breda tiljor. Huset i sig är en vanlig 80-talsvilla men insidan har vi renoverat i en stil som är en blandning av shabby chic och fjällstuga ;)
Om allt går som det ska så säljer vi vårt hus snart. Vi vill vidare och uppleva nya ställen. Får väl se var det är meningen vi ska bo härnäst!
Inatt var det en vandringsnatt. Lovis kom inte till ro och gick fram och tillbaka från sin säng ända tills hon slocknade på soffan vid 23. Efter ett par timmar var det Moas tur att komma. Hon somnade om på soffan. Hugo har varknat många gånger och sovit oroligt däremellan. Så nu sitter jag här med en begynnande trötthetshuvudvärk. Det är bara att gå upp och börja dagen! Kom igen nu, Malin! You can do it!
Dagens äventyr innebär en tripp till sjukhuset i grannstaden. Eftersom jag har ledgångsreumatism har jag varit och gjort sandaler som är speciellt utformade för mina tassar. Ska bli så skönt och kunna gå utan att få så himla ont efter en kort stund. Kommer att gå som på moln :)
Har precis lämnat tjejerna på skolan och förskolan. Hugo har ätit sin frukost och jag har druckit min andra kopp kaffe. Strax ska jag och lillebror ta en promenad i solskenet. Måste ju passa på!
Här kommer ett smakprov på gårdagens fotografering. Jag är sååå nöjd!
Efter frukosten tog jag och Micke en lång skön promenix i det underbara vädret. Hugo skulle minsann inte nana, han ville ju med kolla på naturen och fåren! Det blev en runda på 1 timme och 15 min. När vi kom hem blev det kaffe och äpple. Weheeeww, jag är på banan igen!
Min familj i bilder:
Här är min minsta goding, Hugo! Han blir 11 månader den 4 maj. Alltid lika glad!
Här är discopinglorna Moa och Lovis på 70-talsfesten för ett par veckor sen. Moa blir 6 år den 24 augusti och Lovis fyllde 9 nu den 16 april.
Här är min snygge man på Hugos dop! Han är källan till all glädje i mitt liv. Älskar dig, min lille lover!
Det nyaste tillskottet i vår familj heter Smulan och är en kisen med klös i! Hon gör precis som hon vill!
I eftermiddag kommer Mikael Latorre och fotograferar barnen! En fotograf som kommer hem och fotar hemma i lugn och ro! Ska bli så kul att få lite proffsbilder tagna på barnen. Visar resultatet senare!
Igår fyllde jag 35 år. Det är ju kanske inte så mycket tänker ni. Men faktum är att det känns som om jag nu inte är någon ungdom längre. Det är dax att bli vuxen! Sagt och gjort! Tadaaa! En ny blogg har skapats.
Jag börjar från och med i dag, 120501, att leva mitt liv som jag vill leva det. Vill och vill... huvudet vill belöna med mat i överflöd och godis i massor. Kroppen däremot gillar inte alls detta.
Idag vägde jag in mig. Jag är 167 cm och mitt BMI ligger alldeles för högt. Det är här det svåra börjar. Visst känner jag mig tung och svårmanövererad ibland men inte överdrivet. Jag bär på ca 20 kg övervikt. Jag kan inte riktigt fatta det! Är jag verkligen så stor?! Här kommer bildbevis:
Visst är jag mullig, kurvig eller hur man nu vill benämna det men inte grotesk! Därför är det så svårt att motivera mig att göra något åt det! Men mitt projekt startar i dag! Jag ska under ett år bli både klokare och mindre! Jag kommer att väga in mig en gång i veckan, tisdagar. Resultatet läggs ut här och ni är härmed medbjudna på mitt livs resa!
Mitt liv är nog som de flestas. Vardag, familjeliv och en strävan att få ihop det berömda livspusslet. Ledgångsreumatism, tre underbara barn och en värdefull make är annat som finns i mitt liv. Jag har bestämt att varje år ska vara mitt bästa år. Så det så!
